Det känns som om jag håller på att tappa greppet fullständigt. Jag orkar inte längre. Det är ju fan att det alltid ska bli så här när det är så lite kvar, när jag är så nära att lyckas. Och det värsta är att det inte bara är jag som blir lidande utan de som jag förväntas göra grupparbeten med. Jag hatar det men har inte kraft att orka göra nåt åt det.
Sitter i alla fall i skolan nu efter lite om och men. Promenaden från spårvagnen till v-huset har aldrig tagit så lång tid, men det är väl det enda jag får njuta av solen och den första riktiga sommarvärmen så vad gör man inte. Datasalen är tråkig, sitter med ryggen mot fönstret så jag slipper iaf se solen och alla som sitter ute och njuter. Deras skratt och prat som hörs upp hit är inte motiverande för mig. För hur mycket jag än jobbar idag så kommer jag inte bli klar, mao ingen sol för mig än på ett par dar.
Inget peppigt inlägg det här. Jag kanske bara deppar ner mig ännu mer så det är bäst jag slutar. Och föresten, Omvärldsanalyser, Verksamhetsanalyser och Lokalbehovsanalyser är ju sååå mycket roligare än att läsa i solen. För att inte tala om Lokalprogram. Vad klagar jag över? =P
Det där med brottgränstillstånd verkar vara aktuellt igen. Det suger. våren ska ju vara en glad tid där sol och värme ger en energi. Så är det aldrig för mig...
Älsklingen min, du har ju iaf snart sommarlov när jag behöver dras med min rapport fram till midsommar. Kanske till och med efter sommaren.Puss på dig, det är inte långt kvar, du klarar det.
SvaraRadera